William-uppdatering
Kategori: Allmänt
Nu var det längesen! Sist skrev jag ju om julkortsfotografering. Här är resultaten av det bestyret:
Jag blev inte helt nöjd, men det fick duga.
William är så rolig nu, det finns verkligen sina fördelar med att de små växer upp! Även fast jag kan sakna bebistiden något fruktansvärt ibland. Då myste man när man själv ville. Nu myser man på hans villkor, men då är det faktiskt ännu mysigare eftersom det sker på Williams eget initiativ.
Han går förstås för fullt nu. Ofta småspringandes eftersom det inte går snabbt nog att bara gå. :)
För drygt en månad sedan kom jag på honom med att sortera klossar, ni vet lägga cirklar, fyrkanter och trekanter i rätt hål. Jag blev rätt paff eftersom jag inte har suttit och visat honom, jag tror inte ens att klossarna har varit i närheten av bilen som klossarna ska ner i och jag trodde att det skulle komma i ett senare skede. Jag blev så sjukt imponerad och stolt. I några dagar. Då upptäckte jag att cirkeln, fyrkanten och blomman går i hålet för cirkeln, och när han ska lägga i trekanten som inte går i så öppnar han istället på locket och lägger i den. Haha. Varpå han applåderar för sin duktighet. Även när jag lägger i klossar så applåderar han. Så söööt!
För några veckor sedan lekte han med en leksaksmobil, så jag sa "hallå hallå" och han satte omedelbart telefonen till örat. De små förstår verkligen mer än vad man kan tro. För det är ju inte direkt så att hans leksakmobil liknar min Samsung, och jag säger då definitivt inte hallå hallå när jag svarar i min telefon... så var har han fått det där ifrån kan man ju undra..?
Han är en riktig liten retsticka vår pojk. Har han fått ett kex eller en majskrok så går han fram till oss och räcker fram godsaken, precis som att han ska bjuda. När man sen försöker ta kexet så rycker han åt sig det, skrattar och springer iväg och mumsar i sig det själv. Haha.
Åh, han är så duktig. Vi har nästan inte barnsäkrat nånting här hemma. Inga lådor eller skåp och jag har haft golvblommor ståendes orörda. Han vet att han inte får, så då gör han det inte. Jag tror att det är bästa sättet, för barnsäkrar man allting så blir ju det ett problem när man åker hemifrån. Då skulle han väl go bananas på alla skåp, lådor och allt annat istället eftersom han inte lärt sig att man inte får öppna, inte får röra, det enda han vet är att det inte går att öppna. Med ett barnsäkrat hem från golv till tak behöver man ju aldrig säga nej, men ett barn ska lära sig vad ett nej betyder.
Har vi exempelvis råkat lämna grinden till hallen, trappen och toan öppen, så ställer han sig oftast bara och flinar åt sig själv i hallspegeln en stund innan han går tillbaks. En period attackerade han trappen så fort han kunde, men den var tydligen inte så rolig som vi trodde att han skulle tycka.
Han har 6 tänder, och de kom nästan samtidigt allihop. Sen dess har det stått still, men jag tror att det är fler på gång i skrivande stund. Han som aldrig brukar gnaga på saker gör det mest hela dagarna nu. 4 uppe och 2 nere. Rätt stora prylar dessutom så jag längtar efter att få se ett par-tre smågryn nu. :')
William är så rolig nu, det finns verkligen sina fördelar med att de små växer upp! Även fast jag kan sakna bebistiden något fruktansvärt ibland. Då myste man när man själv ville. Nu myser man på hans villkor, men då är det faktiskt ännu mysigare eftersom det sker på Williams eget initiativ.
Han går förstås för fullt nu. Ofta småspringandes eftersom det inte går snabbt nog att bara gå. :)
För drygt en månad sedan kom jag på honom med att sortera klossar, ni vet lägga cirklar, fyrkanter och trekanter i rätt hål. Jag blev rätt paff eftersom jag inte har suttit och visat honom, jag tror inte ens att klossarna har varit i närheten av bilen som klossarna ska ner i och jag trodde att det skulle komma i ett senare skede. Jag blev så sjukt imponerad och stolt. I några dagar. Då upptäckte jag att cirkeln, fyrkanten och blomman går i hålet för cirkeln, och när han ska lägga i trekanten som inte går i så öppnar han istället på locket och lägger i den. Haha. Varpå han applåderar för sin duktighet. Även när jag lägger i klossar så applåderar han. Så söööt!
För några veckor sedan lekte han med en leksaksmobil, så jag sa "hallå hallå" och han satte omedelbart telefonen till örat. De små förstår verkligen mer än vad man kan tro. För det är ju inte direkt så att hans leksakmobil liknar min Samsung, och jag säger då definitivt inte hallå hallå när jag svarar i min telefon... så var har han fått det där ifrån kan man ju undra..?
Han är en riktig liten retsticka vår pojk. Har han fått ett kex eller en majskrok så går han fram till oss och räcker fram godsaken, precis som att han ska bjuda. När man sen försöker ta kexet så rycker han åt sig det, skrattar och springer iväg och mumsar i sig det själv. Haha.
Åh, han är så duktig. Vi har nästan inte barnsäkrat nånting här hemma. Inga lådor eller skåp och jag har haft golvblommor ståendes orörda. Han vet att han inte får, så då gör han det inte. Jag tror att det är bästa sättet, för barnsäkrar man allting så blir ju det ett problem när man åker hemifrån. Då skulle han väl go bananas på alla skåp, lådor och allt annat istället eftersom han inte lärt sig att man inte får öppna, inte får röra, det enda han vet är att det inte går att öppna. Med ett barnsäkrat hem från golv till tak behöver man ju aldrig säga nej, men ett barn ska lära sig vad ett nej betyder.
Har vi exempelvis råkat lämna grinden till hallen, trappen och toan öppen, så ställer han sig oftast bara och flinar åt sig själv i hallspegeln en stund innan han går tillbaks. En period attackerade han trappen så fort han kunde, men den var tydligen inte så rolig som vi trodde att han skulle tycka.
Han har 6 tänder, och de kom nästan samtidigt allihop. Sen dess har det stått still, men jag tror att det är fler på gång i skrivande stund. Han som aldrig brukar gnaga på saker gör det mest hela dagarna nu. 4 uppe och 2 nere. Rätt stora prylar dessutom så jag längtar efter att få se ett par-tre smågryn nu. :')
Så var det det här med talet... han har sagt mamma, pappa, kisse, lampa, ja, nej m.m. Men jag vet inte. Han vet vad mamma, kisse och lampa är, men sålänge han inte säger det regelbundet och tydligt och apropå ingenting så anser jag nog inte att han verkligen säger det. Så vi väntar fortfarande på Williams första ord. Jag misstänker dock att både Fredrik och jag är "mamma", för om Fredrik går utanför grinden och går upp eller ut så står han kvar och ropar mamma efter Fredrik. :) Ett vanligt fenomen har jag hört!
Han sover fortfarande som en gud. För ett par-tre månader sedan var jag förtvivlad över att vi sov bort hela dagarna, så vi började lägga honom strikt 19:30, istället för 20, 20:30. Ingen skillnad. Han sov ändå till 10 som oftast vilket innebar att han fick drygt 14 timmars sömn varje natt, och 3 timmars lunchlur, och totalt bara 7, ibland 8 vakna timmar. Jag kände att han växte upp bakom spjälorna och att han inte lärde sig något därifrån och mådde allmänt dåligt över det. Samtidigt ville jag inte väcka honom eftersom han uppenbarligen behövde den sömn som han tog för sig. Men så helt plötsligt slog det om i samband med att det började ljusna på morgonen, och han vaknade runt 7:30 vilket jag är helnöjd med! Perfekt tid! Jag kan ju även passa på och skryta över hur otroligt lättlagd han är. Förut kunde han surra på en stund innan han somnade när jag hade lagt honom, men nu är det helt tyst. Jag tror inte ens att han rör sig från att jag lägger honom och tills det att han sover. Samma gäller när jag lägger honom på lunchen. Och han sover i 99,6% av fallen utan att säga ett knyst förrän han vaknar glad i hågen på morgonen. Vi har slutat ta ner babyvakten till och med, för den får aldrig komma till nån nytta...
Såhär ser vår dag ut:
07:30 - Vi vaknar.
08:00 - 210 ml ersättning till frukost.
10:30 - Jag ger honom lunch och lägger ner honom.
14:00 - Ungefär nu vaknar han. Ibland redan kl. 13.
14:30 - Eventuellt lite mellis. Ingen regelbunden grej än.
16:00 - Middag. Oftast puré då han föredrar att bli matad nuförtiden.
18:00 - Gröt med fruktpuré.
19:30 - Ersättning och läggning.
William har hittills ratat all välling. Imorse provade jag igen och han åt upp allt. Så jag ska fortsätta ge honom välling på morgonen... jag hoppas verkligen att det håller i sig, för ersättningen kostar ju multum och känns mer som ett blaskigt bebissubstitut för mjölk.
Han sover fortfarande som en gud. För ett par-tre månader sedan var jag förtvivlad över att vi sov bort hela dagarna, så vi började lägga honom strikt 19:30, istället för 20, 20:30. Ingen skillnad. Han sov ändå till 10 som oftast vilket innebar att han fick drygt 14 timmars sömn varje natt, och 3 timmars lunchlur, och totalt bara 7, ibland 8 vakna timmar. Jag kände att han växte upp bakom spjälorna och att han inte lärde sig något därifrån och mådde allmänt dåligt över det. Samtidigt ville jag inte väcka honom eftersom han uppenbarligen behövde den sömn som han tog för sig. Men så helt plötsligt slog det om i samband med att det började ljusna på morgonen, och han vaknade runt 7:30 vilket jag är helnöjd med! Perfekt tid! Jag kan ju även passa på och skryta över hur otroligt lättlagd han är. Förut kunde han surra på en stund innan han somnade när jag hade lagt honom, men nu är det helt tyst. Jag tror inte ens att han rör sig från att jag lägger honom och tills det att han sover. Samma gäller när jag lägger honom på lunchen. Och han sover i 99,6% av fallen utan att säga ett knyst förrän han vaknar glad i hågen på morgonen. Vi har slutat ta ner babyvakten till och med, för den får aldrig komma till nån nytta...
Såhär ser vår dag ut:
07:30 - Vi vaknar.
08:00 - 210 ml ersättning till frukost.
10:30 - Jag ger honom lunch och lägger ner honom.
14:00 - Ungefär nu vaknar han. Ibland redan kl. 13.
14:30 - Eventuellt lite mellis. Ingen regelbunden grej än.
16:00 - Middag. Oftast puré då han föredrar att bli matad nuförtiden.
18:00 - Gröt med fruktpuré.
19:30 - Ersättning och läggning.
William har hittills ratat all välling. Imorse provade jag igen och han åt upp allt. Så jag ska fortsätta ge honom välling på morgonen... jag hoppas verkligen att det håller i sig, för ersättningen kostar ju multum och känns mer som ett blaskigt bebissubstitut för mjölk.
Vi fick erbjudandet att skola in William på ett nyöppnat dagis på Källgatan i Kramfors i april, för att sedan skola om honom i Bollsta i augusti. Vilket dessutom skulle innebära att han skulle hamna på ett sommardagis däremellan. 3 olika dagisplatser på 4 månader? Jag tackade nej. Det kändes rörigt och otryggt för William. Då tar vi hellre smällen denna sommar och låter William få en trygg och bra dagisstart till hösten, och försöker göra det bästa av situationen i sommar. Så troligtvis i augusti börjar inskolning på Bollsta dagis. Då är jag antagligen inte lika nojig heller, för då går han stabilt, kanske kan göra sig lite förstådd och har kommit ifrån att stoppa allt i munnen och inte sover halva dan och sånt...
Nää, nu ska jag gå och göra mig klar för att åka till Williams mormorsmor i Nyland när Willepillen vaknat. Hoppas att det inte går lika lång tid till nästa uppdaering :)
Här kommer några bilder från fotograferingen i förrgår:
Likaså den här gungstolen har min morfar snickrat till mig :)
Han ramlade av stolen, reste sig upp och stod och blängde på stolen.
Älskade snutte och tutte fick också vara med :)
Vätskepaus i fotograferingen. Förstår att det måste vara jobbigt att sitta och vara så gudomligt vacker <3
